Nya vägar till kontoret

Jag bor ju på Ölandsgatan, men det visste du redan. Mitt nya kontor ligger på Blekingegatan. Avståndet är Only if for a night och halva Shake it out om man går i makligt tempo via Helgalunden.

Men det finns sätt att variera promenaden till kontoret. Vi börjar med den tråkigaste, som självklart är Ringvägen till Grindsgatan och sedan in på Grindsgatan fram till Blekingegatan där man svänger runt hörnet och går till nummer 12. Trist. Mycket trafik, mycket folk och allmänt stök.

Sen finns vägen över Tjurbergsparken, som jag provade för första gången idag. Jag har aldrig tänkt på Tjurbergsparken tidigare, men den är väldigt behaglig som promenadpark. Den går på insidan av Ringvägen, upp mot Assessorsgatan. Därefter går man Assessorsgatan fram, och njuter av det stora vackra huset och svänger sedan ner på Blekingegatan.

Den tredje vägen är den över Helgalunden och Allhelgonakyrkan. Den här vägen brukar jag alltid gå hem, men den är vacker åt båda hållen. Det enda problemet med den här vägen är att man kommer väldigt nära Ringenhuset, som är så fruktansvärt fult.

Någon gång ska jag ta lite fler bilder, då får ni se vad jag menar. Har du några tips på andra vägar jag borde testa? Du kan väl i sådana fall tipsa och motivera i kommentarerna.

Egenföretagare

I torsdags sa jag upp min anställning på Rädda Barnen. Jag har arbetat där sedan augusti 2006, så nästan fyra år. Parallellt med min anställning har jag drivit en enskild firma. De senare två åren har firman gått bättre och bättre och nu tar jag alltså steget fullt ut och går över till egen verksamhet på heltid.

Min stora passion, vid sidan av cykling och musik, är webb. Utveckling, design, kommunikation och strategi. Och det är vad jag arbetar med i min egna firma. Att nu få chansen att göra det på heltid känns verkligen som att vinna på lotto. Jag kommer på mig själv att småle för mig själv vid bara tanken.

Om du vill läsa mer om vad jag kommer pyssla med så tycker jag du ska gå in på Didjit och läsa. Sen skulle jag ju bli oerhört glad om du tyckte detta var ett bra beslut av mig, och visa det genom att gilla Didjit på Facebook eller skicka mig ett uppmuntrande mail.

Mitt liv i de sociala medierna

Den 22 juni 2005 började jag blogga på min egenutvecklade bloggplattform. Den var skriven i ASP 1 och väldigt tom till en början. Efter ett tag byggde jag även in bilduppladdningsfunktioner, möjligheter att kommentera samt permalänkar. Men varje liten förändring kändes så omfattande rent kodmässigt att jag efter mindre än ett år valde att gå över till Blogger. Hos Blogger höll jag mig ytterligare ett par år för att sen börja blogga med WordPress på egen domän. Då bodde min blogg på www.niklasjakobsen.com för att senare flyttas över till www.niklas.jakobsen.se, där den fortfarande befinner sig. Där trivs den bra, och jag gillar att ha den där, så där kommer den nog att få stanna.

Efter min och Malins första semester ihop, i Barcelona augusti 2006, registrerade jag mig på Facebook. Antalet vänner och min aktivitet där har bara vuxit och vuxit. Nu skulle jag ha svårt att klara mig utan Facebook faktiskt.

Den första mikroblogg jag registrerade mig på var Jaiku, och det är egentligen den jag gillar absolut bäst fortfarande. Detta var någon gång under första halvan av 2007. Då behövde man ingen invite, som man gjorde under Jaikus storhetstid, och jag kände absolut ingen där. Men jag hade läst om tjänsten och tyckte det lät intressant. Nu för tiden är aktiviteten låg på Jaiku, men och blommar den upp igen och ingen blir då lyckligare än jag.

Det är desto mer aktivitet på Twitter, en annan mikroblogg där jag varit medlem sedan 10 januari 2008. Twitters stora fördel är tillgängligheten. Det går att nå Twitter via webben, applikationer för din dator och din telefon, eller deras mobila webbgränssnitt. En annan stor fördel är öppenheten, det går att arbeta mot Twitter via deras API.

Ungefär ett år senare byggde jag en egen tjänst, Nanobloggen, som jag lanserade den 29 januari 2009. Där bloggar man med endast ett ord. Det är en rolig tjänst, byggd i PHP, som fortfarande har en hel del entusiaster och det postas nya nanobloggar varje dag. Nanobloggen byggde jag för att lära mig koda i PHP och jag fick snabbt mycket uppmärksamhet i media.

Jag har under dessa år läst tusentals bloggposter, massvis av böcker och pratat med många extremt smarta människor och på så vis lärt mig oerhört mycket om kommunikation och marknadsföring. Sociala medier har hjälpt mig i mitt dagliga arbete, det har varit en styrka i mitt arbete med min enskilda firma och det har gett mig många nya goda vänner.

Jag märker att jag blivit mer och mer beroende av det digitala och skulle nu ha svårt att klara mig en längre period utan mina digitala nätverk. Vissa skulle jag klara mig utan utan några större problem, men jag skulle inte klara av att vara helt avskärmad. Jag märker också att jag tonat ner min personliga ton, speciellt här i bloggen, och bloggar nästan enbart om cykling, teknik, webb och arbete. Ibland känns det jävligt trist, men jag känner mig inte helt bekväm i att vara så personlig längre så det är anledningen till att jag slutade.

Tanken med den här bloggposten var att jag ville måla upp en tidslinje över hur mitt digitala liv sett ut de senaste åren, men efter att ha funderat på hur jobbigt det skulle vara att bygga allt som en tidsaxel på en egen webbplats så fick det istället bli en bloggpost.

Hur ser ditt digitala liv ut, och hur har det förändrats under åren?

Vikten av effektiva arbetsverktyg

Och hur det kan påverka ditt välmående och din arbetsfart. Nedanstående felmeddelande har drabbat mig två gånger idag.

Jag försöker behärska mig, men ibland så är det svårt. Som för herren i nedanstående videoklipp.

Say no more…

När man inte tänker längre än näsan räcker 2.0

I natt drabbades nanoblogg.se av en attack av det ofarligare slaget. Men det skapade ändå oro och förvirring hos användarna.

För drygt ett år sen byggde jag nanoblogg.se som mottogs väl av en hel del människor. Idag är äver 1700 medlemmar och det postas en hel del varje dag. Men i natt så var det någon som, vid 602 olika tillfällen inom en kvart, försökte roffa åt sig lösenord för ett tjugotal användare.

Personen fick inte tag på några lösenord, men däremot oroade och störde personen ungefär 20 medlemmar. Inte nog med att det oroade 20 medlemmar i onödan, det skapade också en massa oro och extrajobb för mig och Peter, som snällt hjälper mig med lite trixigare saker.

Efter att Peter kollat igenom serverloggarna fick vi fram ett ip-nummer som vi spårade till en ISP (internetleverantör) och nu har jag möjligheten att maila all info till dem så att de kan skicka ut en varning till användaren.

Däremot fick jag ungefär samtidigt tips via Twitter på en person, och denna personen erkände strax innan lunch att det var han som stod bakom attacken. Just nu väntar jag på en ursäkt och en förklaring från honom. Och inkommer inte det så går ärendet vidare. Ger han mig en vettig förklaring och en ursäkt är jag däremot villig att släppa det.

Jag skulle vilja veta hur han tycker att jag ska agera, och varför. Sen skulle jag även vilja veta hur han kan tycka det är värt att dra någon annan person i smutsen genom att ge sig på någonting sånt här.

Det som har hänt är att folk blir oroliga och kanske slutar använda nanoblogg.se, att folk kanske tycker att jag byggt någonting dåligt och att det skrivs negativa poster om sajten. Jag försöker vara så snabb som möjligt och kommentera de poster jag hittar i bloggosfären, på mikrobloggar och på nanoblogg. Det jag säger är att man inte har någonting att oroa sig över, och att vi spårat fram ip-numret.

Är du drabbad så får du gärna maila mig på niklas @ niklasjakobsen . se, men du har inget att oroa dig för. Ditt konto är lika säkert idag som det var igår.

Intervju med mig i Internetworld

För er som prenumererar på Internetworld har kanske redan läst intervjun, som publicerades i årets första nummer av tidningen.

Men för er andra som är intresserade så finns det nu en intervju med mig publicerad på deras webbplats.

I intervjun pratar jag bland annat om att arbeta mer med Facebook. En viktig del i det var att Rädda Barnen tog sig från det relativt statiska arbetet med grupper till att arbeta med en fan page, och det steget har vi nu tagit. Och vi är jättenöjda med det. Vår fan page följs nu av nästan 4000 personer.

Didjit är fött

Idag låg ett brev från Bolagsverket i min brevlåda. Med tanke på hur länge jag väntat på det så kunde jag inte vänta längre än till hissen tills jag öppnade det.

2006 startade jag mitt företag, och fick inte det namn jag ville p g a en konflikt med ett redan registrerat företagsnamn. Det gjorde att jag var tvungen att panikvälja ett namn, och i brist på tid och fantasi blev det Jakobsen Produktion.

Ända sedan registreringen gick igenom har jag velat byta. Jag har aldrig trivts med namnet, för det känns grått, vanligt och tråkigt. Och för några veckor sen kom jag plötsligen på vad jag ville att företaget skulle heta! Jag blev helt till mig. Jag registrerade domännamn, började bygga ny webbplats och skickade in en ansökan om namnbyte till Bolagsverket.

Idag, sju hundra kronor fattigare och några veckor senare, gick namnbytet igenom. Och jag är kalasglad! Så nu är jag stolt över att ha en enskild firma vid namn Didjit.

Sveriges bästa cykelsajt

Idag var tanken att jag skulle ut och cykla men kombinationen av att jag kände mig lite krasslig och att min cykelkompis bangade gjorde att jag stannade hemma istället.

När en planerad cykeltur ställs in blir jag rätt sur och gnällig. Cykling är ju det absolut roligaste jag vet. Men jag bestämde mig då för att, istället för att sura och gnälla, skapa Sveriges bästa cykelsajt. Höga krav kan man tycka, men jag har en rätt bra uppfattning om vad den ska innehålla. Den ska ta det bästa från de bästa källorna och sen addera en social aspekt till det hela.

Informationsdelen kommer bestå i flöden från bland annat cykelnytt.se och de bloggare som skriver om cykling. Dessa två delar görs möjligt via import av rss-flöden. För att baka ihop samtliga bloggare till ett flöde använder jag mig av Yahoo! Pipes.

Utöver informationsdelen ska användarna kunna registrera sig och skapa sitt eget lilla krypin. Där ska man kunna lägga in information om sina cyklar, och där tänker jag att det ska vara lite som på Out for a ride, som jag tycker är väldigt snyggt.

Man ska också kunna skapa events, cykelturer. Man kan välja om man vill att de events man skapat ska vara publika eller privata. Publika events kan vem som helst anmäla sig till, privata events kan bara inbjudna anmäla sig till. Alltså lite som Facebook Events, men bara för cykelturer. Allt annat kan skötas via just Facebook Events, eller kanske den nya tjänsten Bjud.in.

Jag har inte riktigt bestämt mig om det ska finnas en forumdel eller inte, för jag tycker att Happymtb redan gör ett utmärkt jobb där. Däremot är Happymtb lite svår att komma in i om man inte hänger där dagligen. Men det är kanske just det faktum att det är ett forum som gör det så svårforcerat.

Det ska också finnas klubbinformation, där du kan hitta cykelklubbar i din närhet via en karta.

En köp och sälj-del kanske också ska in, det har jag inte bestämt mig om än. Men jag tror att det skulle vara bra om man kunde samla alla cykelannonser på ett ställe. Just nu har ju Happymtb en köp och sälj-avdelning, de flesta cykelklubbar har en och sen finns det ju annonser på Blocket, Tradera och andra köp och sälj-sajter. Detta borde kunna samköras.

Inloggningen tänkte jag skulle skötas via RPX, som hanterar inloggning via Facebook, Google, OpenID och en del andra tjänster. Då slipper användarna skapa ytterligare en profil på ytterligare en sajt.

Jag kommer behöva all hjälp jag kan få, så är det någonting av detta du vill sätta tänderna i är det bara maila mig eller lämna en kommentar. Sidan kommer byggas i PHP och MySQL.

Ja just det, den kommer att finnas på alltomcykling.se så fort den är klar.

Få en guldstjärna på Twitter

Alla pratar ju om Twitter, hela tiden. Och ett av de viktigaste, och svåraste samtalen som förs, är hur du som företag eller organisation ska agera på Twitter. Det är ju ingen säljkanal utan en samtalskanal.

Jag har ett strålande exempel:

Runkeeper är en iPhoneapplikation vars funktion bygger på att du har Runkeeper igång när du är ute och tränar. Då loggar Runkeeper din runda med hjälp av iPhonens GPS. När du kommit hem sparar du rundan och då laddas den upp till Runkeepers webbplats, helt automatiskt.

I söndags var jag ute och slet på min nya cykelcross, och när jag kom hem ville jag stolt visa upp den runda jag varit ute på, och även visa höjdmeterskurvan för de där tre monsterbackarna jag slet mig upp för. Men döm av min förvåning när jag ser att Runkeeper bara loggat delar av rundan och valt att dra räta linjer mellan mätpunkterna om applikationen hade missat att samla in data mellan dem. Så tyvärr fick jag ingen höjdmeterskurva över monsterbackarna, och självklart blev jag besviken.

runkeeper-twitterJag skrev på Twitter att jag tyckte att Nokias Sportstracker var ett bättre alternativ, och sen var det inte mer med det. Två minuter senare, en söndagkväll, har jag ett svar från Runkeeper där de tipsar om möjliga åtgärder för mitt problem.

Helt galant! Självklart kommer jag ge Runkeeper fler chanser tack vare detta. Om jag inte hade fått svar hade jag nog dumpat Runkeeper helt till förmån för Sportstracker, men nu kommer jag garanterat testa igen. Och även om det skulle visa sig att det inte fungerar efter deras tips så har de agerat helt perfekt.

Detta är ett klockrent exempel på att sälja utan att sälja, att stärka varumärket genom att lyssna och att få värdefulla inlänkar utan att betala ett korvöre. Se till att du finns där. Lyssna och bistå med så mycket hjälp du kan så ska du se att du får trogna kunder.

24HBC närmar sig med stormsteg

Nu är det inte ens en månad kvar till 24 Hour Business Camp och det känns som att det var igår jag anmälde mig trots att det redan gått en dryg månad.

Jag ska ju, tillsammans med Jonn, bygga en utmaningstjänst som jag skrivit om tidigare. En del är förberett, men det mesta kommer att byggas där ute. All sidspecifik funktionalitet kommer att byggas där – användarhantering, utmaningshantering, rapporteringsfunktioner och även in- och utloggning. Men jag har lekt lite för att få fram färger jag gillar och jag har även byggt ett invite-system i förväg.

Sen har vi fipplat runt lite med Facebook Connect utan någon vidare framgång, men allt det här gör vi för att inte tappa fokus under de 24 timmar vi har på oss där ute. Det känns som att vi kommer ha tillräckligt att göra ändå.

Ansök om inbjudan till Challngr! Men om du är nyfiken på tjänsten kan du redan idag anmäla dig för att få en inbjudan när vi lanserar, och under tiden kan du bli ett fan på Facebook.

Vi ses den 28 oktober!